Svensk utbildning är som i så många andra länder politisk i så motto att regerande partier har kunnat påverka läroplanen och den allmänna skolideologin. Skolministern är alltid medlem av regeringen. Svensk skola är emellertid mycket unik och skiljer sig avsevärt från internationell utbildning.

Skolstart och arbetsmetoder

Skolstart i Sverige är numera vid sex års ålder (ändrat 1991 från 7 år). I internationella skolor har den alltid varit vid sex år (eller ännu tidigare). I Sverige har skolundervisningen under en längre tid varit mer grupprelaterad till skillnad från individualiserad och man har betonat grupparbete och gruppsammanhållning. I grupptryggheten ska det formas starka individer. Samarbete har betonats mer än konkurrens. S k svagpresterande elever eller sådana med särskilda behov får extra hjälp och uppmärksamhet. Nivågruppering har inte förordats. Praktiskt sett hålls klasserna samman från årskurs 1 till 6 och ibland till årskurs 9. Man försöker behålla samma lärare så länge som möjligt. De övergripande målen har varit att lära eleverna att ta personligt ansvar för sitt skolarbete, att lära dem att kritiskt ifrågasätta de ålagda uppgifterna och inte enbart okritiskt memorera för läxor och prov utan se helhet och sammanhang. Skolmiljön är relativt ”hemlik” och avslappnad i de lägre klasserna. Formaliteten är avskaffad, i så motto att lärare och elever arbetar ”på samma plan”. Lärare tilltalas med du och förnamn. Disciplinära åtgärder i olika former är mer eller mindre avskaffade.

Nytänkande

Skolarbetet svänger fram och tillbaka mellan olika metoder. I dagens skola (2004) försöker man undvika för många grupparbeten och vill I stället försöka möta eleverna på den nivå de står på. I ett flertal skolor har man arbetat fram s k storklasssystem där ett arbetslag med personal arbetar med en flexibel grupp elever. Detta betyder att man försöker tillgodose både svag- och högpresterande elever.

Så styrs skolan i Sverige Skolverket

Styrdokumentens uppbyggnad är ett uttryck för ansvarsfördelningen mellan staten, kommunerna och skolan.

Staten anger i styrdokumenten de nationella ambitioner och krav som skall garantera likvärdigheten i skolan. Kommunerna ansvarar för att verksamheten genomförs enligt de beslut som riksdag och regering fattar. Skolan har stor frihet att välja innehåll och arbetssätt för att nå de mål som staten satt upp. Skolorna, kommunerna och staten följer på olika sätt upp och utvärderar verksamheten för att se att målen verkligen nås.

Övergripande mål

Detta är resultatet av en lång process av decentralisering av ansvar som skett i samhället, inte bara på skolans område. Det är en process som både handlar om medborgarens rätt till inflytande och ett allt komplexare samhälles behov av lokalt anpassade lösningar. Staten styr inte med detaljerade regler, som inte ger utrymme för lokalt inflytande. Istället styrs skolan med övergripande ramar eller mål och de resultat som verksamheten åstadkommer följs upp och utvärderas. Ett viktigt instrument för uppföljningen och värderingen av verksamhetens resultat är kvalitetsredovisningen som varje skola och varje kommun är skyldig att upprätta årligen.

Olika nivåer

Styrningen av skolan sker på olika nivåer som skall samordnas med varandra. Nationellt bestäms utbildningens inriktning, vilka ämnen som skall finnas i skolan, vilka mål och riktlinjer som skall gälla och vad alla elever minst skall kunna. På kommunal nivå och för varje skola beslutas om organisation och fördelning av resurser mm. Lokalt har rektor det övergripande ansvaret för den enskilda skolans resultat.

Det lokala frirummet

Lärare och elever tolkar målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Det innebär att även eleverna behöver läsa och förstå de krav som kursplanerna innehåller och att lärarna behöver stödja och hjälpa eleverna i detta arbete, så att innehållet blir begripligt. Det finns många sätt att lära sig på, oändligt mycket stoff att välja och många olika sätt att arbeta på. Lärarna använder sin yrkeskunskap och yrkeserfarenhet för att tillsammans med eleverna göra alla dessa val. Detta är det lokala frirummet.

Deltagande målstyrning

Det lokala friutrymmet ger möjlighet till deltagande målstyrning. Den deltagande målstyrningen förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir "färdiga" först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet.

Föräldramedverkan

Föräldramedverkan i skolorna är inte vanlig, men håller på att förändras något. Kontakten mellan lärare och föräldrar sträcker sig i regel till två årliga utvecklingssamtal.Eleverna har rätt till ett samtal per termin. Dessutom har man föräldramöten - också ett per termin. Man ordnar även fester i samband med våra högtider.

På alla skolor har man idag ett Brukarråd. Det består av föräldrarepresentanter från varje klass på skolan, personal, (elever på högstadiet) och rektor. Detta råd träffas från en gång per månad till 2 gånger per termin. Det beror på intresset från föräldrarna. På varje skola kan man ha en lokal styrelse som har föräldramajoritet. I denna styrelse ingår rektor, personal, föräldrar och ibland elever. De ska ansvara för vissa frågor som vår politiska nämnd beslutar om. Den är då direkt ansvarig under nämnden för vissa bestämda frågor.Det kan vara allt från skolans inriktning, arbetsmiljö till läsårstider. De kan aldrig påverka personalfrågor eller det pedagogiska ansvaret, vilket alltid ligger ytterst hos rektor.

Auktoritet och självständighet
I undervisningen uppmuntrar man till samarbete mellan lärare och elever och begreppen auktoritet och hierarki ifrågasätts. Självständigt arbete uppmuntras och ansvaret för genomförandet av skolarbetet läggs mer på eleverna än på lärarna (s k projektarbeten). Icke lärarledda lektioner kan ibland förekomma.

Betyg

Den 6 februari 2008 presenterade utbildningsminister Jan Björklund ett förslag till ny betygsskala.
Förslaget innebär att dagens tre godkända betygssteg (godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd) kommer att ersättas av fem (A, B, C, D och E). Dagens icke godkänd ersätts av F, och i de fall där underlag för bedömning helt saknas sätts ett streck i betyg.

Regeringen vill införa de nya betygen i gymnasieskolan läsåret 2010/2011 och i grundskolan läsåret därpå.

Bedömning och betygsättning Skolverket

Eleverna skall bedömas utifrån sina kunskaper. Det är inte bara de kunskaper som eleverna tillägnar sig under lektioner i den berörda kursen/det berörda ämnet som skall ligga till grund för bedömningen. Kunskaper kan också utvecklas i andra sammanhang.

När betyg sätts innan ett ämne eller ett ämnesblock avslutats i grundskolan, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. Denna bedömning sker utifrån mål som bestäms lokalt på skolan med hänsyn tagen till de mål eleven skall ha nått då ämnet avslutas. Även för VG och MVG gäller att bedömningen skall ske utifrån kriterier som bestäms lokalt på skolan när den görs vid tidpunkter då ämnet eller ämnesblocket inte avslutats.

Både för grund- och gymnasieskolan gäller att ett högre betygssteg innefattar ett lägre. Det betyder att för att nå MVG så måste eleven ha kunskaper som motsvaras av kriterierna för både VG och MVG. Ibland bygger kriterierna för VG och MVG på samma kvaliteter och ibland framkommer nya kvaliteter för MVG. Kriterier för alla betygssteg är dock relaterade till ämnets kärna. Det är inte kuriosa eller något slags "överkurs" som skall bedömas för de högre betygen. Huvudregeln är att eleven skall nå samtliga kriterier för VG respektive MVG för att få betyget, men särskilt väl utvecklade kunskaper inom något eller några områden kan kompensera att eleven inte uppfyller kraven fullt ut inom ett eller ett par andra områden när det gäller dessa båda betygssteg.

Särskilda skäl

Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygsättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått eller enstaka kriterier som eleven skall ha uppfyllt. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål eller uppfylla ett visst kriterium. Detta gäller samtliga betygssteg.

Den regelbundna kontrollen av skolprestationerna (i form av tester) täcker större avsnitt och förekommer mera sällan. Betyg ges idag inte förrän i årskurs 8. De är uppdelade i följande kriterier: Icke godkänd, Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd. Detta betygssytem är mycket kritiserat och diskuterat och en ändring kan möjligen komma till stånd på sikt.

Kvalitetskontroll och nationella prov

Alla skolor i exempelvis Göteborg deltar i Kvalitetsredovisningar som går under benämningen Balanserade styrkort. Enkäterna går ut en gång om året. Dessa skickas ut till chefer, personal, elever och föräldrar. Dessa svar sammanställs och läggs ut på Göteborgs stads hemsida. Skolorna blir betygsatta på detta sätt.
Nationella prov ges I Åk 2, 5 och 9. Proven i årskurs 2 är frivilliga men åk 5 och 9 är obligatoriska och offentliga. Man lägger stor vikt vid hur skolorna klarar dessa prov.

Nationella prov Skolverket

Skolverket tillhandahåller nationella prov för grundskola och gymnasial utbildning.

Grundskolan

Våren 2009 erbjuds i grundskolan nationella ämnesprov för årskurserna 3, 5 och 9. Utbildningsdepartementet föreslår att provet i trean genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång och att provet i femman blir obligatoriskt.
I nian ska proven i engelska, matematik samt svenska och svenska som andraspråk användas enligt grundskoleförordningen. Utbildningsdepartementet föreslår att proven i biologi, fysik och kemi genomförs i en obligatorisk utprovningsomgång våren 2009.

Gymnasial utbildning

I gymnasieskolan är proven obligatoriska att använda i kärnämneskurserna Engelska A, Matematik A samt Svenska B och Svenska som andraspråk B. För respektive program är även provet i den avslutande karaktärsämneskursen obligatorisk.

Även i den gymnasiala vuxenutbildningen bör nationella prov användas som stöd vid betygssättningen. Proven är dock inte obligatoriska att använda.

Unisex kultur och jämställdhet

Man försöker undvika åtskillnad mellan könen i en ”unisex-kultur”, där pojkar och flickor ska kunna umgås på samma plan. Sexualkunskap introduceras redan i lågstadiet. Man försöker medvetet styra flickor och pojkar in i typiskt manliga respektive kvinnliga yrkeskarriärer. I gymnasieklasserna har flickorna tidigare fått extra poäng, då de söker sig exempelvis till tekniska utbildningar.

Svenska ungdomar blir i yngre år självständiga och skakar gärna av sig föräldratrycket redan i 15-16-årsåldern.

Internationell utbildning

Individrelaterad utbildning. Västerländsk internationell utbildning är mer individrelaterad. Ett honnörsord i den amerikanska kulturen (som har en stark internationell påverkan) är bl a ”förändring och förnyelse”, vilket automatiskt kopplas med utveckling. Förhoppningen är att ständigt nya utmaningar ska skapa starka, trygga individer. Praktiskt sett fungerar det så att klasser bryts upp och förändras i elevsammansättningen varje år. Lärare byts som regel i varje årskurs. Detta tänkande och arbetssätt är även vanligt i de europeiska länderna.

Konkurrens och betyg
Undervisningen är tidigt mer konkurrensinriktad och uppmuntrar ofta till elittänkande. Belöningar och extra utmärkelser är vanliga. Duktiga liksom svaga elever får extra uppmuntran och hjälp. Betyg, även i ämnen som ordning och uppförande, sätts redan i lekskolan och delas ut flera gånger per termin. I exempelvis vissa belgiska skolor delas betyg ut en gång per månad i lågstadiet.

Auktoritet och disciplin
Undervisningen är klart lärarledd och kontroll i form av prov och tester sker regelbundet och på kortare avsnitt jämfört med Sverige. Lärarauktoritet och disciplin är stark. Bestraffning (ej aga) i olika former är vanlig. Formalitet i tilltal, dvs Mr., Miss, eller Mrs. samt efternamn är det enda vedertagna sättet. Det är i regel distinkta och strikta gränser mellan lärare och elever.

Könsgränser

Pojkar och flickor växer upp med tydligare könsgränser, då det gäller feminint och maskulint, och antar ofta typiskt manliga respektive kvinnliga roller. Sexualundervisning, vilket i många länder är ett hårt debatterat ämne, introduceras som regel inte förrän på högstadiet i exempelvis amerikanska skolor.

Föräldrainflytandet är starkt och aktiv medverkan (framför allt av mödrarna) i delar av skolarbetet är betydelsefullt och relativt vanligt. Föräldrarna har som regel stort inflytande över sina ungdomar ända upp till avslutad skolgång vid 18-års ålder.

Källa Kerstin Halldin, Rektor Torslandaskolan. Göteborg
Monica Rabe, Living and Working Abroad.