Skolor och utbildning
Svensk och internationell utbildning – en generell
jämförelse
Svensk utbildning är som i så många andra
länder politisk i så motto att regerande partier
har kunnat påverka läroplanen och den allmänna
skolideologin. Skolministern är alltid medlem av regeringen.
Svensk skola är emellertid mycket unik och skiljer
sig avsevärt från internationell utbildning.
Skolstart och arbetsmetoder
Skolstart i Sverige är numera vid sex års ålder
(ändrat 1991 från 7 år). I internationella
skolor har den alltid varit vid sex år (eller ännu
tidigare). I Sverige har skolundervisningen under en längre
tid varit mer grupprelaterad till skillnad från individualiserad
och man har betonat grupparbete och gruppsammanhållning.
I grupptryggheten ska det formas starka individer. Samarbete
har betonats mer än konkurrens. S k svagpresterande
elever eller sådana med särskilda behov får
extra hjälp och uppmärksamhet. Nivågruppering
har inte förordats. Praktiskt sett hålls klasserna
samman från årskurs 1 till 6 och ibland till årskurs
9. Man försöker behålla samma lärare
så länge som möjligt. De övergripande
målen har varit att lära eleverna att ta personligt
ansvar för sitt skolarbete, att lära dem att
kritiskt ifrågasätta de ålagda uppgifterna
och inte enbart okritiskt memorera för läxor
och prov utan se helhet och sammanhang. Skolmiljön är
relativt ”hemlik” och avslappnad i de lägre
klasserna. Formaliteten är avskaffad, i så motto
att lärare och elever arbetar ”på samma
plan”. Lärare tilltalas med du och förnamn.
Disciplinära åtgärder i olika former är
mer eller mindre avskaffade.
Nytänkande
Skolarbetet svänger fram och tillbaka mellan olika
metoder. I dagens skola (2004) försöker man undvika
för många grupparbeten och vill I stället
försöka möta eleverna på den nivå de
står på. I ett flertal skolor har man arbetat
fram s k storklasssystem där ett arbetslag med personal
arbetar med en flexibel grupp elever. Detta betyder att
man försöker tillgodose både svag- och
högpresterande elever.
Föräldramedverkan
Föräldramedverkan i skolorna är inte vanlig,
men håller på att förändras något.
Kontakten mellan lärare och föräldrar sträcker
sig i regel till två årliga utvecklingssamtal.Eleverna
har rätt till ett samtal per termin. Dessutom har
man föräldramöten - också ett per
termin. Man ordnar även fester i samband med våra
högtider.
På alla skolor har man idag ett Brukarråd.
Det består av föräldrarepresentanter från
varje klass på skolan, personal, (elever på högstadiet)
och rektor. Detta råd träffas från en
gång per månad till 2 gånger per termin.
Det beror på intresset från föräldrarna.
På varje skola kan man ha en lokal styrelse som har
föräldramajoritet. I denna styrelse ingår
rektor, personal, föräldrar och ibland elever.
De ska ansvara för vissa frågor som vår
politiska nämnd beslutar om. Den är då direkt
ansvarig under nämnden för vissa bestämda
frågor.Det kan vara allt från skolans inriktning,
arbetsmiljö till läsårstider. De kan aldrig
påverka personalfrågor eller det pedagogiska
ansvaret, vilket alltid ligger ytterst hos rektor.
Auktoritet och självständighet
I undervisningen uppmuntrar man till samarbete mellan lärare
och elever och begreppen auktoritet och hierarki ifrågasätts.
Självständigt arbete uppmuntras och ansvaret
för genomförandet av skolarbetet läggs mer
på eleverna än på lärarna (s k projektarbeten).
Icke lärarledda lektioner kan ibland förekomma.
Betyg
Den regelbundna kontrollen av skolprestationerna (i form
av tester) täcker större avsnitt och förekommer
mera sällan. Betyg ges idag inte förrän
i årskurs 8. De är uppdelade i följande
kriterier: Icke godkänd, Godkänd, Väl
Godkänd och Mycket Väl Godkänd. Detta
betygssytem är mycket kritiserat och diskuterat
och en ändring kan möjligen komma till stånd
på sikt.
Kvalitetskontroll och nationella prov
Alla skolor i exempelvis Göteborg deltar i Kvalitetsredovisningar
som går under benämningen Balanserade styrkort.
Enkäterna går ut en gång om året.
Dessa skickas ut till chefer, personal, elever och föräldrar.
Dessa svar sammanställs och läggs ut på Göteborgs
stads hemsida. Skolorna blir betygsatta på detta
sätt.
Nationella prov ges I Åk 2, 5 och 9. Proven i årskurs
2 är frivilliga men åk 5 och 9 är obligatoriska
och offentliga. Man lägger stor vikt vid hur skolorna
klarar dessa prov.
Unisex kultur och jämställdhet
Man försöker undvika åtskillnad mellan
könen i en ”unisex-kultur”, där pojkar
och flickor ska kunna umgås på samma plan.
Sexualkunskap introduceras redan i lågstadiet. Man
försöker medvetet styra flickor och pojkar in
i typiskt manliga respektive kvinnliga yrkeskarriärer.
I gymnasieklasserna har flickorna tidigare fått extra
poäng, då de söker sig exempelvis till
tekniska utbildningar.
Svenska ungdomar blir i yngre år självständiga
och skakar gärna av sig föräldratrycket
redan i 15-16-årsåldern.
Internationell utbildning
Individrelaterad utbildning. Västerländsk internationell
utbildning är mer individrelaterad. Ett honnörsord
i den amerikanska kulturen (som har en stark internationell
påverkan) är bl a ”förändring
och förnyelse”, vilket automatiskt kopplas med
utveckling. Förhoppningen är att ständigt
nya utmaningar ska skapa starka, trygga individer. Praktiskt
sett fungerar det så att klasser bryts upp och förändras
i elevsammansättningen varje år. Lärare
byts som regel i varje årskurs. Detta tänkande
och arbetssätt är även vanligt i de europeiska
länderna.
Konkurrens och betyg
Undervisningen är tidigt mer konkurrensinriktad och
uppmuntrar ofta till elittänkande. Belöningar
och extra utmärkelser är vanliga. Duktiga liksom
svaga elever får extra uppmuntran och hjälp.
Betyg, även i ämnen som ordning och uppförande,
sätts redan i lekskolan och delas ut flera gånger
per termin. I exempelvis vissa belgiska skolor delas betyg
ut en gång per månad i lågstadiet.
Auktoritet och disciplin
Undervisningen är klart lärarledd och kontroll
i form av prov och tester sker regelbundet och på kortare
avsnitt jämfört med Sverige. Lärarauktoritet
och disciplin är stark. Bestraffning (ej aga) i olika
former är vanlig. Formalitet i tilltal, dvs Mr., Miss,
eller Mrs. samt efternamn är det enda vedertagna sättet.
Det är i regel distinkta och strikta gränser
mellan lärare och elever.
Könsgränser
Pojkar och flickor växer upp med tydligare könsgränser,
då det gäller feminint och maskulint, och antar
ofta typiskt manliga respektive kvinnliga roller. Sexualundervisning,
vilket i många länder är ett hårt
debatterat ämne, introduceras som regel inte förrän
på högstadiet i exempelvis amerikanska skolor.
Föräldrainflytandet är starkt och aktiv
medverkan (framför allt av mödrarna) i delar
av skolarbetet är betydelsefullt och relativt vanligt.
Föräldrarna har som regel stort inflytande över
sina ungdomar ända upp till avslutad skolgång
vid 18-års ålder.
Källa Kerstin Halldin, Rektor Torslandaskolan. Göteborg
Monica Rabe, Living and Working Abroad.
|
