Hem
SWEA-information
Introduktion
Kultur & Överlevnad
Flytta ut
Flytta hem
Land & Platsinfo
Utlandshälsovård
Skolor & Utbildning
Att gå i skola utom...
Länkar
Svensk undervisning
Svenska skol-föreningar i världen
Artikel: Språkförbistr..
Artikel: Schools and..
Artikel: Att flytta...
Artikel: Tisus
Ungdomsforum
Affärskultur & Jobbmarknad
Ekonomi & Juridik
Forskning
SWEA-aktiviteter
Kontakta oss
Webbkarta
SWEA-Guiden > Skolor & Utbildning > TISUS - vägen till ett svenskt universitet

TISUS - vägen till ett svenskt universitet

Även med en österrikisk skolutbildning kan man komma in och läsa vid ett svenskt universitet. Lätt och självklart är det förstås inte, men det går om man vet vägen.

Att läsa vid ett svenskt universitet är spännande, speciellt för den som är utlandssvensk och inte bott eller upplevt Sverige tidigare. Det finns flera möjligheter att välja på. Stockholm och Göteborg, våra äldsta universitetsstäder Lund och Uppsala med dess starka studenttraditioner, samt Luleå och Umeå även de med hög nivå. Det svenska universitet har en internationell respekterad hög profil, men hur kommer man in på ett svenskt universitet? Jämfört med Österrike så är det ganska annorlunda. Först skall man ha i åtanke att ansökan skall vara inne till ett speciellt datum –april och okt., (blanketterna finns på universitetens hemsidor eller ifrån VHS (Verket för Högskoleservice)), fyller i dessa och bifogar sitt avgångsbetyg. Avgångsbetyget är nyckeln till framgången.


I Sverige krävs det ganska högt betygsgenomsnitt för att man ska bli antagen – ju högre nivå på utbildningen och universitetet desto bättre betyg är det frågan om. Medicin och Statskunskap i Uppsala kräver tex. ungefär ett genomsnitt enligt österrikiska termer på 1,2. Det kanske låter skrämmande, men det finns urvalsgruppen ”utländskt sökande” som gäller för studenter med utomnordiska betyg. Där är det inte så många som söker och det underlättar. När det gäller Österrike skall man även veta vilket betyg man skall hänvisa till vid ansökningen. Skall det vara ”Jahreszeugnis” der Abschlussklasse eller ”Maturazeugnis”? När man väljer så finns det följande tumregel: Man tittar vilka ämnen som krävs för att kunna söka (kursplanen står i koder vid utbildningsutbudet vars kodnyckeln man kan hitta på universitetets hemsida ) och kollar sedan upp vilket betyg som passar bäst. Översättning av sitt ”Zeugnis” krävs inte sålänge det är utfärdat på tyska, franska, spanska eller engelska. Så nu har man ungefär en mall för hur man skall göra, men det saknas en viktig detalj för att bli ”grundläggande behörig” - nämligen svenskan.

När man har ett utomnordiskt avgångsbetyg krävs det att man har intyg resp. en studentexamen i svenska. Hur får man ett sådant om man hela tiden gått på en internationell skola eller utomnordiskt gymnasium. Det går. Antingen så söker man till en svenskkurs som finns på samtliga högskolor i Sverige eller på Komvux (vuxenskola). Den vägen är ganska lång, med minst ett år . Högskoleprovet då? Jovisst om man vill plugga till en ny studentexamen. Kan vara bra om man har dåliga avgångsbetyg. Sist men inte minst finns det TISUS eller ”Test i Svenska för Universitets Studier”.
Vad i all sin dar är det? Det är ett trestegsprov som erbjuds ungefär 4 gånger om året vid samtliga svenska universitet och kostar 1200 SEK. Varje månad erbjuds alltså ett tillfälle att avveckla sin brist på ett svenskintyg. Som alltid måste man även här ansöka i förväg (ca. 2 månader) .

TISUS-provet är uppdelat i tre delar och om man har tur – vilket innebär att man är duktig på svenska - så kan man göra alla tre delar på en och samma dag. Kör man på ett, behöver man bara göra om just detta, misslyckas man två (eller tre) så får man göra om hela provet en gång till. Provet består likt en studentexamen av ett läsförståelseprov, ett skrivprov och ett muntligt samtal.

Läsprovet består huvudsakligen av att läsa snabbt och ta in viktig information och svara på frågor och kunna hantera språket i form av böjningar. Ordförrådet testas med hjälp av en lucktext. Skrivprovet bygger på att kunna skriva olika former av korttexter som tal, prosa eller analytisk text. Sist kommer det muntliga förhöret. Ungefär två veckor i förväg får man en del frågor som man skall förbereda sig på (allt mellan tex. Irakkrig, miljölagstiftning och relationer). Vid tentamen väljer läraren ut en del frågor ur det omfångsrika materialet, som därefter diskuteras igenom. Stor vikt läggs vid att man kan argumentera. Som hjälpmedel är endast Svenska Akademins Ordlista tillåten och det enbart vid skrivprovet.

Hur mycket svenskkunskaper krävs det? Jag har faktiskt själv gjort detta prov och jag kan lova att det är svårare än vad man tror. Jag skulle vilja säga om man kan läsa Selma Lagerlöf och Björn Ranelid, diskutera på svenska i dagliga situationer och skriva kärleksbrev utan problem, så borde chansen vara stor att klara av det. Man böralltså kunna tala svenska mer eller mindre flytande (att man bryter har ingen betydelse). Kraven är höga, men detta är också förståligt då man ju utan språkproblem skall kunna klara av universitetsstudier. Andelen ”icke godkända” är hög, men de som klarar TISU-provet kan vara säkra på att de hanterar språket på ett överlevnadsdugligt sett, och har fått nyckeln till en svensk universitetsplats. Lycka till!

Erik Haidenthaller

Universitets hemsidor:
Stockholms Universitet
Göteborgs Universitet
Uppsala Universitet
Lunds Universitet
Linköpings Universitet
Umeå Universitet
Luleås Tekniska Universitet
Sveriges Lantbruksuniversitet
Uppsala International Summer Session UISS

Hem | SWEA-information | Introduktion | Kultur & Överlevnad | Flytta ut | Flytta hem | Land & Platsinfo | Utlandshälsovård
Skolor & Utbildning | Ungdomsforum | Affärskultur & Jobbmarknad | Ekonomi & Juridik | Forskningsrapporter
SWEA-stipendier | Referenslitteratur | Sponsorer | Kontakta oss | Webbkarta
Copyright © 2004 SWEA, All Rights Reserved