B. BEFOLKNING OCH GEOGRAFI
- geografi och topografi
- regionella drag
- större städer
- naturresurser (flora, fauna, mineraler)
- klimat
- befolkningsstruktur
- vägar och infrastruktur
- kommunikationssystem
- massmedia

C. FAMILJEN OCH SAMHÄLLET
- familjestruktur och familjeliv
- familjeroller
- samhällsklasser
- social organisation
- socialt välfärdssystem
- traditioner ( födsel, giftermål, begravning etc)
- seder och bruk

D. RELIGION OCH FILOSOFI
- trosfrågor
- filosofi
- ordspråk
- vidskepelse

E. UTBILDNING
- allmän filosofi (memorering eller problemlösning)
- skolsystem
- högre utbildning
- yrkesutbildnin

F. KONST OCH KULTUR
- målning
- skulpturering
- slöjd och handarbete
- arkitektur
- drama och dans
- litteratur, poesi
- film

G. EKONOMI OCH INDUSTRI
- huvudindustrier
- export och import
- utländska investeringar
- hemindustri
- industriell utveckling
- moderniseringar
- stads och landsortsmiljö
- jordbruk
- fiske
- marknadssystem

H. POLITIK OCH REGERING
- statsskick
- politiska partier
- regional och statlig politik
- aktuella politiska personer
- polis
- militär

I. VETENSKAP
- uppfinningar och resultat (sett ur historiskt perspektiv)
- vetenskap
- medicin
J. SPORTER
- lokala sporter (unika för landet)
- moderna sporter
- traditionella barnlekar

K. NATIONAL RÄTTER

L. MODERSMÅL
- lokala dialekter/ språk

Exempel på Infallsvinklar
Med utgångspunkt från denna lista kan man snart kartlägga ett land och dess folk och samtidigt jämföra med våra svenska förhållanden. Vi kommer då att finna, att vi delar många värderingar med andra kulturer, men att vi också skiljer oss fundamentalt i vissa. Det är i synnerhet olikheterna, som vi ska koncentrera oss på och försöka förstå.

Symboler
Vi börjar med att se på rubriken SYMBOLER och exempelvis flagga! Om vi lär oss att tolka olika länders flaggor, vad de symboliserar och vad vi och deras medborgare känner inför dem, har vi redan tagit ett par steg in i en ny kultur.

USA’s flagga ”stars and stripes” är oerhört värdeladdad (både positivt och negativt!) men symboliserar för en amerikan frihet och demokrati. Denna symbol håller hela denna multikulturella nation samlad och förstärker den starka patriotism som genomsyrar landet. Att skända och bränna en amerikansk flagga blir alltså mycket provocerande.

Frankrikes ”tricolor” som enligt traditionen ”doppats i blod” under den Franska revolutionen är också starkt värdeladdad. Om man lyssnar på den franska nationalsången Marseillaisen och tolkar dess text, förstärks det starka, patriotiska intrycket av en nation samlad under en enande flagga. I texten uppmanas medborgarna att ta till vapen och försvara sig mot vrålande, vildsinta soldater som vill mörda landets söner och kvinnor! Som kontrast kan man erinra sig texten i den svenska nationalsången, som besjunger ”Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord, du tysta, du glädjerika sköna” och där vi bejakar ”sol, himmel och ängder gröna”.

Det forna Sovjets gula ”hammare och skära” på röd botten har haft lika stor värdeladdning, och får symbolisera kommunismen. Den röda flaggfärgen symboliserar ju traditionellt socialism och kommunism politiskt sett.

Vi vet ju också vad Nazitysklands hakkors har betytt och betyder för många människor. Skräckvisioner och avsky hos de flesta idag, men under 30-talet var det en samlande och enande symbol för det tyska Tredje Riket.

Exemplen kan bli otaliga och mycket informativa.

Religion och Filosofi
Som tidigare sagts, har människors inställning till religion och trosfrågor en stor betydelse i alla kulturer, inte minst i de asiatiska och latinamerikanska. Det är nödvändigt att man försöker sätta sig in i de olika religiösa inriktningarna, eftersom de har en oerhört stark påverkan på familjestrukturen, den sociala organisationen och hela affärskulturen i ett land.

Man ska naturligtvis vara medveten om de fundamentala skillnaderna mellan de stora lärorna som buddism, islam, hinduism, taoism och konfucianism. Med detta följer en kunskap om de spelregler som råder, då det gäller umgänge och beteende.

De flesta vet, att den vänstra handen är ”oren” i islamska kulturer och att vi inte får överräcka något med denna hand. Vi vet också att fotsulor är tabu och att huvudet är heligt, men vet vi varför det är så? Med djupare insikt i tänkandet blir många för oss underliga seder mer förståeliga.

Vidskepelse är inte särskilt vanlig i vår kultur, så när som på ”knacka i trä”, ”svart katt över vägen” och liknande, men det var inte så länge sedan vi allmänt trodde på små vättar, tomtar och troll. I många asiatiska och andra mer primitiva kulturer spelar andar och andra väsen en stor roll i vardagslivet. Andetro ofta i kombination med magi genomsyrar alla religionerna, men många människor tror exempelvis också på astrologi, dagväljeri (där siffror har stor betydelse) och geomantik (läge, väderstreck och ingångar på byggnader och hus men även gravar).

Allt detta sammantaget påverkar i regel också all affärsverksamhet, vilket är något som man inte får förbise utan måste försöka acceptera och anpassa sig till.

Utbildning
En förståelse för ett lands allmänna utbildningsfilosofi blir till stor hjälp, då man ska lära känna människorna i en ny kultur. Man bör undersöka vilka kunskapskrav ett land har på sina medborgare.

Sätter man stor vikt vid religion, historia, konst och kultur? Studerar man exempelvis klassiska språk redan vid tidig ålder? Hur förhåller man sig till de vetenskapliga ämnena?

Förutom kunskapsstoffet ska man se på formen för undervisningen, som exempelvis den metodik som råder (problemlösning och fritt experimenterande eller ren memorering och inget ifrågasättande). Hur ser man på disciplin och lärarauktoritet, dvs det grundläggande hierarkiska mönstret, som sedan fortsätter i vuxen- och arbetslivet. Vad för slags bestraffning förekommer? Hur stor vikt fäster man vid ordning och uppförande, skolk och för sen ankomst? Hur ser formaliteten ut, hur tilltalar lärare och elever varandra?

Tillåter man konkurrens och individuell utveckling, eller ser man mer på gruppens utveckling. Har man program för svaga eller mycket begåvade elever? Vad har man för samarbetsformer? Vad för slags betygsfilosofi har man anammat?
Hur ser den sociala uppbyggnaden ut? Har man flick- och pojkskolor eller har man en ”jämställd” syn på utbildning? Fostras ungdomarna i ett könstänkande redan från tidig ålder?

Man ska också undersöka hur man helt allmänt ser på utbildning. Är det viktigt att få en utbildning eller ser man skolan som något nödvändigt ont? Har akademiska yrken status? Har lärarna status?

Skolorna kan i sig också ha olika status. Är det viktigt att välja ”rätt” skola eller universitet med tanke på framtida karriär?

Inställning till sport och idrott, laganda och annan verksamhet i skolans regi kan också spela stor roll. Skolans fostrande roll kan ha större och mindre betydelse i olika kulturer.

Hur stark är föräldrarnas ställning gentemot skolan? Finns det något samarbete mellan hem och skola? Har de någon möjlighet att påverka val av lärare, litteratur och metodik? Tar föräldrarna barnens eller skolans sida vid kontroverser?

Det gäller här att hela tiden jämföra och kontrastera de internationella systemen med vårt eget och på så sätt få perspektiv på vår svenska ”plantskola” och vår egna skolfilosofi.

Vi kommer snart att märka att våra egna skolsystem och grundläggande idéer skiljer sig markant från de flesta andra utbildningssystemen i världen.

Politik och regering
Ett lands statsskick är naturligvis också avgörande för en djupare förståelse för ett lands kultur och dess folk. Vem leder folket? Är det folkstyre eller diktatur? Förekommer censur? Vad för status har landets officiella ledare? Har polis och militär makt, status och stora befogenheter? Finns det ett tillräkneligt rättsväsende eller förekommer mutor och korruption? Hur ser man på brott och straff? Förekommer dödsstraff? Lever människorna i ett öppet och fritt samhälle eller bevakar man varandra misstänksamt? Även här gäller det att kontrastera och jämföra med hur vår egen kultur fungerar och få fram olika synsätt.

Med utgångspunkt från ovanstående checklista kan man alltså rejält kartlägga ett land genom att söka fakta och resonera enligt ovanstående exempel.

Isberget
I ett försök att sammanfatta ett lands kultur kan man likna den vid ett isberg. Vid ett första besök i ett land ser man endast de mest iögonfallande olikheterna, liksom alla de likheter vi delar med densamma. Man ser endast toppen på isberget. Denna topp kan vara mer eller mindre synlig. Ju större etniska och geografiska skillnader desto högre topp! Detta betyder att vi är mer förberedda på svårigheter och större utmaningar, där toppen är hög!

I våra västerländska kulturer är isbergets topp inte lika synlig för oss. Vi får uppfattningen att våra kulturer är likartade, vilket inte alltid är fallet!

Det är emellertid det som är ”under ytan” som är av intresse och betydelse, då vi ska lära känna den nya kulturen. Vid en djupare kontakt med en ny kultur och dess invånare inser vi snart, att vi skiljer oss betydligt från varandra i många fundamentala uppfattningar dvs i det som döljer sig i den undre delen av isberget.

Tio beståndsdelar
De flesta kulturer har tio gemensamma beståndsdelar, till vilka vi förhåller oss lika eller olika, och de är: mat, klädsel, bostad, familjeorganisation, social organisation, regering, försvar, konst / kultur / hantverk, kunskap / vetenskap och religion.

Vad man måste inse emellertid är att ett lands ”osynliga” beståndsdelar, de vedertagna normerna och värderingarna , är svåra att upptäcka, men oerhört viktiga att förstå. Detta kan gälla begrepp som demokrati, frihet, rättvisa, jämlikhet, uppfostran och utbildning, men också uppfattning om gott och ont, farligt och ofarligt, normalt och onormalt, fult och vackert, sex och synd och brott och straff, bara för att nämna några stycken. Listan kan göras oerhört lång.

Sammanvävda delar
Man måste alltså förstå, att en kulturs normer och värderingar genomsyrar alla de ovan nämnda tio beståndsdelarna. Exempelvis kan en kulturs religion och tolkningen av densamma vara av avgörande betydelse, då det gäller synen på kvinnan, familjebildning, klädsel och faktist mat och vissa maträtter.

Ofta går politik och religion ”hand i hand” vilket har lett och fortfarande leder till konflikter med oerhört tragiska konsekvenser för människorna som drabbas.
Det egna kulturella isberget

Sammanfattningsvis kan man säga, att om man lär sig analysera och därefter förstå hur vårt egna lands ”isberg” är sammansatt i förhållande till andra kulturer, kommer vi att öka vårt ”multikulturella” kunnande och därmed få mycket lättare att känna empati för människor från vitt skilda kulturer.

Källa: Svensk Syn på Världen – med Kulturell Insikt
Monica Rabe