Våra största företag är ABB, Electrolux, Volvo, Ericsson, Tetra Laval, Posten, SKF, Pharmacia/Upjohn, SCA, IKEA - i den ordningen. ABB har ca 210,000 anställda världen över, Volvo ca 80,000.

Cirka 1,400.000 arbetar i den offentliga sektorn och 2,500.00 i den privata. Sverige har idag en arbetslöshet på ca 6%. Ungefär 80% av alla arbetsföra kvinnor yrkesarbetar. Sverige har en enastående föräldraförsäkring vilken innebar att en av föräldrarna kan stanna hemma vid ett barns födelse 15 månader. Vi har 5 veckors semester och en 40 timmars arbetsvecka.

Över 500,000 människor arbetar för svenska företag utomlands (ej enbart svenskar).

Sveriges största exportmarknader är Tyskland, USA, Norge, Storbrittannien. Andra marknader är länderna i Asien.

Utlandsanställningar
De svenska företagen har ett stort antal svenskar anställda utomlands. I regel sänder man ut en person med eventuellt medföljande familj på ett 3 års kontrakt, med eventuell förlängning på ytterligaare ett år.

De allra flesta företagen erbjuder återanställning efter utlandsanställningen. En utlandsanställning ska räknas som en värdefull merit för fortsatt karriär inom ett företag.

En del svenskar fortsätter att göra karriär utomlands och blir då ofta lokalanställda om de blir kvar i samma land en längre tid (vanligtvis efter 6 år).

I ett utlandskontrakt ingår oftast hjälp med hyra av bostad, skolavgifter, hemresor en gång per år, försäkringar, språkutbildning och “cross-cultural training”.

Den medföjande partnern får ingen lön. Vissa förtag betalar en medföljande pension på mellan SEK15,000 till 25,000 per år.

Exempel på debattfrågor

Kan företagen göra mer för den medföljande?

Hur ska man lösa s k “dual-careers” ?
Kan företagen ta mer ansvar och se till att båda makarna får arbete inom samma företag eller vid olika svenska företag i samma stad och land?

Hur ska den medföljandes ekonomiska situation kunna förbättras?
Kan man tänka sig att makarna delar lönen lika vid en utlandsanställning?
Hur värdesätter man insatsen många kvinnor gör som s k “corporate wives”?

Hur kan företagen hjälpa till med att slussa in den medföljande in i arbetsvärlden igen vid hemkomsten?

Är personalavdelningarna tillräckligt informerade om livsvillkoren utomlands?

Kommer personalen ut på regelbundna besök?

Har handläggarna egen internationell erfarenhet?

Har man tillräckligt stor förståelse för hela problematiken kring den utlandssvenska familjens situation både arbetsmässigt och socialt?

Är de nya utlandssvenskarna tillräckligt förberedda för sin utlandsvistelse?

Är personalavdelningarna tillräckligt pålästa då det gäller att hantera kulturchock?

Hur förbereder företagen de hemvändande då det gäller att hantera kulturchock vid återkomsten till Sverige?