Del 2 Trädgårdsarbete Oktober 2004
Sådaär ja...nu har vi blivit trägårdsmästare också. Idag värker massor med konstiga muskler i underarmarna och fingarna. I vår väntan på att flytta in i huset så har vi ändå tagit tag i lite smått i vårt hus. (Jag känner mig jättevuxen när jag skriver ”i vårt hus”. Vi har alltid bott i möblerade lägenheter och aldrig ägt en möble innan). Vi har köpt borrmaskin och satt upp jalusier och några gardiner, vi har även byggt bokhyllor med beskrivning utan att bli osams. Men framför allt har tagit bort all murgröna som gjorde att vår trädgård såg helt vildvuxen ut. Vi har även vänt all jord i vårt lilla land och satt lökar (snödroppar, krokus, hyacint och påskliljor), och Johans dröm har varit att få äga en cypress. Givetvis har vi grävt ner en liten ful minicypress. Som ni kanske förstår så tillhör inte mitt favoritträd minicypresser...men vad gör man inte för fridens skull....och för att jag i framtiden ska kunna sätt vilka blommor och lökar jag vill (kvinnlig list tror jag det kallas). I ärlightens namn så blev ”vår” cypress jättefin tillsammans med panseerna i rabatten. Så både jag och Johan är mycket stolta trädgårdsmästare för tillfället...

Annars så är det mest en stor väntan som gäller på att våra grejer ska komma igenom tullen, att de ska installera tvättmaskin, telefon, torkrumlare, att de ska måla om källaren, att leverera en soffa.... jag just nu väntar jag på en leverans av tvättmaskin. Och detta låter väl helt knäppt...men jag längtar att få tvätta, att få bära rena kläder. Just nu har vi bara tvättat det allra nödvändigste på hotellet , vilket har resulterat i att vi har gått och lukat småilla i en månad...blääää! Men idag, förhoppningsvis får man väl tillägga, så ska jag tvätta och sätta på mig lukta-rena-kläder.

Igår upptäkte jag något som jag verkligen uppskattar Istanbul för. Vi hade varit på en krog och skulle gå ut och då hände det något med mitt luktsinne. Det sa klick och jag blev som förälskad. Att få andas in en sval höstlukt genom näsan. Jag med ens bara längtade att få flytta in i ”vårt hus”, och få öppna ett fösnter innan man går och lägger sig. In strömmar en god frisk sval doft som gör att man känner sig som en frisk människa, och denna svala vind gör ju att man somnar på vippen. Och vad säger ni om att få öppna fönstret, och få krypa tillbaka i sägen under det varma täcket och få andas in en sval fläkt. Detta kunnde man verkligen inte för i Bangkok! Där var allt fuktigt, en dån av A/C eller bara helt enkelt för varmt över att tänka på att öppna ett fönster.

Min vänskapskrets börjar att arta sig. Vi är 4 rätt unga tjejer (30åringar) som ska börja dansa magdans. Jag fick kontkat med en av tjejerna genom SWEAkvällen förra veckan. Vi skulle ha börjat i torsdags, men vår instuktör var inte nöjd med schemat och därför måste vi vänta tills nästa vecka...konstig uppläggning, men vi är ju i Turkiet !!! Inom SWEA så har jag också börjat att skapa andra kontakter och det finns kalaspinglor som jag ska rycka tag i... potentiella godavänner alltså! Jag har också börjat en social fotokurs (är tydligen inte lämpligt att gå runt själv och plåta i Istanbul), och i den visade det sig att jag hittade en granne. Och nu när jag har fått en mobil så kommer livet att bli enklare att skapa vänskapsband! Jag rekommederar alla som flyttar ut att skaffa en mobil det första ni gör...livet blir mycket enklare.
Anna