Svensk affärskultur

De flesta svenska företag har så kallade platta organisationer, där hierarki och statustänkande inte spelar så stor roll.

Kommunikationsmönstret människor emellan är mycket varierande och flexibelt. Individuella kontakter kan tas ”upp eller ned” i hierarkin för att påskynda och underlätta beslut. Gruppkänsla och samstämmighet är viktiga. Delegering av såväl ansvar som befogenheter är i regel en självklarhet (jfr skolans projekt). Ledarrollen är inte lika tydlig och auktoritär som i flertalet internationella affärskulturer.

Personliga konfrontationer, höjda röster och känsloutbrott är relativt ovanliga. Man visar hänsyn och respekt för sina kollegor. Praktiskt sett kan detta fungera på så sätt att man exempelvis stänger av telefonerna och kopplar på en telefonsvarare, då man inte befinner sig på sin arbetsplats. Man drar sig undan till pausutrymmen under rasterna och konferensrum då man ska diskutera frågor kring arbetet. Arbetsklimatet präglas med andra ord av lugn och ro.

Den svenska modellen, vilken innebär exempelvis att alla beslut bör fattas i samråd med samtliga medansvariga, har lett till att vägen till beslut kan ta mycket lång tid. Man vill inte lämna något åt slumpen, utan ha alla fakta dokumenterade och på så sätt ha ryggen fri.

Du-reformen är helt genomförd och titlar avskaffade. De anställdas klädsel är ledig och personlig och oftast mycket informell.

Svensk affärskultur skiljer sig oerhört mycket från den man påträffar i övriga världen, där hierarki, formalitet, tilltal och titlar oftast är av stor betydelse. Klädseln är i regel också mycket mer formell utomlands.

Svenska affärsmän
Många svenska affärsmän och kvinnor har förvirrat sina främmande motsvarigheter, eftersom de i regel håller en låg profil och ger ett ödmjukt och tillbakadraget intryck, men ändå visar sig ha stora befogenheter.

Svenskens yttre attribut i form av klädsel, frisyr och allmänt uppträdande följer inte alltid heller de vedertagna ”lagarna” i den främmande kulturen. Formalitet och övriga procedurer är sällan en viktig del av svensk affärskultur, vilken genom åren har avdramatiserats och enligt många också blivit effektivare.

I diskussioner är svensken som regel rakt på sak dvs går direkt på ämnet och inte via det så kallade kallpratet, vilket genom sin sociala funktion tjänar till att ta pulsen på motpartnern. Man lär på så sätt känna varandra och bygger upp ett förtroende sinsemellan, som kan vara avgörande då man exempelvis diskuterar affärer eller förhandlar om kontrakt.

Till svenskens starka sida hör att man som regel är väl förberedd och påläst inför möten. Han/hon är analytisk och effektiv, behärskad och lugn. Man lyssnar och analyserar, avbryter sällan någon som talar, vilket emellertid kan vara till nackdel i vissa länder, exempelvis Tyskland och Frankrike.

En svensk har vanligtvis ett något stelt och hämmat kroppsspråk, vilket ytterligare framhäver den ”låga profilen”. Röstläget kan också vara lägre och detta sammantaget kan ge något tafatt intryck på människor i länder där stark röstvolym, yviga gester och ibland stor kroppsstorlek sammanfaller med ”pondus”.

Till svenskens sämsta sidor har bland annat nämnts viss avsaknad av kulturell förståelse och smidighet, vilket kan uppfattas som arrogans och självgodhet. Den nationella självkänslan, ”den etnocentriska överlägsenheten” får tidvis alltför stark framtoning, eftersom man inte alltid visar sig särskilt imponerad av den främmande kulturen. Svenskarna anses återhållsamma, då det gäller uppskattande kommentarer och entusiasm. Man är snarare snabb att kritisera och se de negativa sidorna i en kultur än att framhålla och berömma landets fördelar.

SKILLNADER MELLAN INTERNATIONELL OCH SVENSK FÖRETAGSKULTUR

TRADITIONELL INTERNATIONELL ORGANISATION

* FORMELLT TILLTAL (tilltal, efternamn, Ni )
* STRIKT KLÄDSEL
* INFORMATION I RANGORDNING
* KONTROLLERAT OCH ÖVERVAKAT ARBETE
* HIERARKI
* SOCIALA SKILLNADER

SVENSKA ”PLATTA” ORGANISATIONER

* INFORMELLT TILLTAL (inga tilltal, förnamn, du )
* LEDIG KLÄDSEL
* FLEXIBLA INFORMATIONSVÄGAR
* SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE, DELEGERING AV ARBETE, MINDRE KONTROLL
* SVAG HIERARKI
* JÄMLIKHET OCH JÄMSTÄLLDHET